Noël 2010 i bilder

Förväntansfulla på flygplatsen - vart ska vi?
-
Efter att ha ätit lunch på Arlanda samt väntat ännu en timme sätter vi oss i en taxi. Frida frågar vart vi ska lika ofta som en ivrig 4-åring.
.
.
Nöjda flickor på färjan till Tallin. Billiga drinkar och god mat!
.
.
I Tallin.
.
.
På julmarknaden.
.
.
På sightseeing.
.
.
Sen for vi på spa!
.
.
Sen överraskade vi mamma och pappa genom att ha köpt julklappar!
.
.
Och åt god mat istället för julbord :)
.
.
Med gott vin :)
.
.
Så hade vi kul på kvällen.
.
.
Juldagen - på väg till Marie Laveau. Frida var sjuk och petade bara i maten så jag åt upp halva hennes också.
Höjdpunkten för henne var att se Alexander Skarsgård och Josef Fares.
.
Sammanfattat var detta julen 2010...

Quand Noël viendra...

Imorgonbitti blir det att bege sig till en ännu okänd plats och fira jul,
see you on the flip side!

Ma soeur me décrit...

Min syster skrev nyligen ett inlägg om mig som verkligen beskrev mig och våran relation på pricken. 
Därför tänkte jag bjuda på höjdpunkterna:


"När jag och min lillasyster..
..delar på en Pollypåse äter hon dom med mörk choklad och jag
dom med ljus choklad. Perfekt!
.
Min lillasyster är..
..längre än mig trots att hon föddes efter mig. Grr :P
..enormt duktig i skolan. Jag däremot gör nu bara det man måste
och trivs med det som handen i handsken.
..så duktig i språk så att hon vill rätta mina fel som jag
gör/säger/skriver/menar..
..blond och numera långhårig. Längre hår än mig till och med.
.
Min lillasyster har..
..nån form av astma som läkarna inte får någon ordning på. Jag
tycker inte om det. Fixa min syster!
..linser. Själv har jag har inget synfel än så länge.
..större fötter än mig muhaha
..körkort.
..ofta stökigt men hon menar att riktiga genier kan hantera kaos.
..mig som storasyster.
.
Min lillasyster tycker inte om..
..att packa.
..stress.
..att sova för lite.
..skavsår.
..Vårdcentralen.
..att hon och Elias bor så långt ifrån varandra..
..när det är ljust och hon ska sova.
.
När min lillasyster var liten..
..förstod jag henne när hon pratade bebisspråk.
..var hon väldigt stark och modig. Jag var blyg och svag."

Stämmer det överens med vad ni tycker? 
Det är bra att ha någon som känner en sådär bra! När jag kommer tillbaka efter jul kommer det ett inlägg om henne, be prepared :)

03 Mes parents

Nu under de två dagarna jag varit hemma har jag insett att det är lättare att älska sina föräldrar på avstånd.
-
På distans ser man allt bra det gjort för en och den goda uppfostran de gett en,
men under förstoringsglaset ser man mest tjat och gamla tjafs.
-
Som att jag inte får äta i soffan, knappt choklad för då blir pappa less.
Och som att de "tjatar på skämt" om att jag borde gå juristprogrammet, som jag blev antagen till, för att då skulle jag tjäna pengar. Men jag vet ju att de bara gör så för att vara säker på att jag är säker.
Men det finns även bra saker som att bli ompysslad och slippa laga mat & diska.
-
Men inte för att fjäska eller smickra, but just to state a fact;
De är bara bäst!
Mammas och pappas bröllop 080808 :)

Hey remember that time,

when we were going though the town we thought was Bayeux and listened to "That time" by Regina Spektor?
Mmm, memories.


Jag fick världens flashback idag när jag lyssnade på That Time. Tre Regina Spektor-älskare, samt en chaufför som aldrig hade hört henne, på roadtrip i Normandie.

Be afraid of the old,

Be afraid of the cold.




Jag är glad nu, såg just att jag är uppe i 4 VG nu :)

02 Quelque chose vous ne savez pas

Denna är lite klurig. Vilken kategori av mina läsare ska jag sikta på? Min familj, mina nära vänner eller de vänner som egentligen inte känner mig så bra?
1. En sak som nästan ingen vet är det faktum att jag får senadrag i mina fötter nästan varje kväll - okej stryk det där - oftast flera gånger varje kväll. Och säg inte att det har med vattenbrist att göra, jag dricker mycket vatten. så jag borde nog kolla upp det men då kommer vi till punkt 2.
2. Jag har ytterst lite tilllit till Vårdcentralerna. Jag har varit där rätt många gånger genom åren och jag tror att det är en gång jag verkligen har fått hjälp. Oftast säger de att de inte vet men tror att det är någonting. Visst, vara doktor är ett svårt yrke, men tex om de var lite grundligare så hade de nog upptäckt min astma 1,5 år tidigare...
3. Jag är sjukt stökig. Vissa saker har jag väldigt bra organiserat - såsom min hjärna. Men när det kommer till mitt rum håller dammråttorna mig alltför ofta sällskap.
4. Jag älskar att läsa och analysera böcker, vilket de flesta vet, vilket leder mig till att jag älskar att skriva. Dock blir det alltför sällan och jag ska ta och skärpa mig. Jag är duktig att påbörja saker men inte att avsluta dem. Projektet jag började på för ett år sen är nu uppe i 6000 ord och jag har inte börjat avrunda det. Sen tar det lite längre tid också för att jag skriver på engelska och experimenterar.
Denna är lite klurig.
Vilken kategori av mina läsare ska jag sikta på?
Min familj, mina nära vänner eller de vänner som egentligen inte känner mig så bra?
Därför blir det nu lite blandat...
-
1. En sak som nästan ingen vet är det faktum att jag får senadrag i mina fötter nästan varje kväll - okej stryk det där - oftast flera gånger varje kväll. Och säg inte att det har med vattenbrist att göra, jag dricker mycket vatten. så jag borde nog kolla upp det men då kommer vi till punkt 2.


2. Jag har ytterst lite tilllit till Vårdcentralerna. Jag har varit där rätt många gånger genom åren och jag tror att det är en gång jag verkligen har fått hjälp. Oftast säger de att de inte vet men tror att det är någonting. Visst, vara doktor är ett svårt yrke, men tex om de var lite grundligare så hade de nog upptäckt min astma 1,5 år tidigare...


3. Jag är sjukt stökig. Vissa saker har jag väldigt bra organiserat - såsom min hjärna. Men när det kommer till mitt rum håller dammråttorna mig alltför ofta sällskap.


4. Jag älskar att läsa och analysera böcker, vilket de flesta vet, vilket leder mig till att jag älskar att skriva. Dock blir det alltför sällan och jag ska ta och skärpa mig. Jag är duktig att påbörja saker men inte att avsluta dem. Projektet jag började på för ett år sen är nu uppe i 6000 ord och jag har inte börjat avrunda det. Sen tar det lite längre tid också för att jag skriver på engelska och experimenterar olika tekniker...
Var det något du redan visste?

01 Moi, c'est qui?

Vem är jag?
Det är en fråga man kanske inte ställer sig så ofta. Inte tillräckligt ofta enligt mig. Vad och var är du, och vart är du på väg? Själv ställer jag mig dessa frågor och blir självklart frustrerad när jag inte kommer på ett nog tillfredställande svar.
Jag har en otroligt kort stubin, vilket inte alla vet om mig. Dock kan min familj, närmaste vänner och pojkvän intyga detta. Jag blir lätt arg och irriterad, men däremot inte så ofta sur och jag är inte långsynt. De enda gångerna jag är sur är jag det medvetet samtidigt som jag inte riktigt klarar av att vara det då jag vet att det är barnsligt.
Jag är envis, jag gillar att ha rätt och gillar att diskutera saker. Jag har väldigt bestämda åsikter och fösöker förstå andras synpunkter, men kan lätt sammanfatta det till att folk är idioter. I vissa special fall. Jag försöker ha en så enkel syn på livet som möjligt och söker enkla lösningar till komplicerade problem med motiveringen att det inte behöver vara krångligt.
Jag älskar språk. I alla fall då det är lätt, vilket det oftast är för mig. Jag har nu läst 7 språk, men mest bara på basnivå. Det är skitkul, men som sagt svårt att sätta sig in i många samtidigt. Jag har just avslutat Franska A-kursen och håller på med det sista i Finska steg 1-2 på Umeå universitet.
Min familj är underbar. Jag är väldigt nära med min syster Frida, även om vi börjar bråka över småtjafs som att jag tycker att hon söker bråk med mig. Och det sker nästan jämt då vi spenderar 24 timmar tillsammans. När jag var i Frankrike insåg jag hur mycket mina föräldrar Tarja och Janne betyder. Det är lätt att ta ens föräldrar för givet, och mina föräldrar är helt enkelt bäst.
Mina vänner är också underbara. Jag har tur att ha så pass många nära vänner, riktiga vänner som verkligen bryr sig. Ingen av mina vänner har varit sviniga, ingen har gjort något för att medvetet eller omedvetet såra mig. Det är ovärdeligt.
Sen har jag även typ världens bästa pojkvän. Just nu bor han i Allingsås och vi är inne på vårt andra år av långdistans förhållande vilket är väldigt svårt då vi ses som mest varannan månad. Och förra året sågs vi 4 gånger på över 10 månader. Han gör mig sådär löjligt lycklig som det är i filmer och man trodde bara skedde i fantasier. Trots det gör han mig galen ibland och jag tar alltför ofta ut irritation på honom när det inte är hans fel. Men man kan inte bara få de bra delarna av någon person, utan man måste ta hela paketet. Jag älskar honom inte trots att han samlar på pokémonkort och konstiga kalsonger, utan jag älskar honom för det också.
Jag brukade vara väldigt aktiv: slalom/snowboard, fotboll, ridning, allmän träning, vara utomhus, fiska etc, Men nu för tiden går det inte lika bra då jag har blivit diagnoserad med "typ" astma. Yes. Så jag har typ inte blivit diagnoserad med det. Dock tar jag medicin, och utan den skulle jag vara sängliggande med bröstsmärta så medicinen är bra. Men jag tar bara millimeter stora steg framåt så, det suger. Jag tänker börja försöka träna seriöst efter jul och håller tummarna att det kommer gå...
Mitt största fritids intresse är att sy. Och jag är tydligen väldigt duktig på det också. När jag syr känner jag lugn och oftast en så otrolig inspiration. Det är då jag känner mig mest som mig själv. Det är faktiskt lite konstigt.
Vem är jag?


Det är en fråga man kanske inte ställer sig så ofta. Inte tillräckligt ofta enligt mig. Vad och var är du, och vart är du på väg? Själv ställer jag mig dessa frågor ganska ofta och blir självklart frustrerad när jag inte kommer på ett nog tillfredställande svar.
-
Jag är envis, jag gillar att ha rätt och gillar att diskutera saker. Jag har väldigt bestämda åsikter och fösöker förstå andras synpunkter, men kan lätt sammanfatta det till att folk är idioter. I vissa special fall. Jag försöker ha en så enkel syn på livet som möjligt och söker enkla lösningar till komplicerade problem med motiveringen att det inte behöver vara krångligt.
-
Jag har en otroligt kort stubin, vilket inte alla vet om mig. Dock kan min familj, närmaste vänner och pojkvän intyga detta. Jag blir lätt arg och irriterad, men däremot inte så ofta sur och jag är inte långsynt. De enda gångerna jag är sur är jag det medvetet samtidigt som jag inte riktigt klarar av att vara det då jag vet att det är barnsligt.
-
Min familj är underbar. Jag är väldigt nära med min syster Frida, även om vi börjar bråka över småtjafs som att jag tycker att hon söker bråk med mig. Och det sker nästan jämt då vi spenderar 24 timmar tillsammans. När jag var i Frankrike insåg jag hur mycket mina föräldrar Tarja och Janne betyder. Det är lätt att ta ens föräldrar för givet, och mina föräldrar är helt enkelt bäst.
-
Mina vänner är också underbara. Jag har tur att ha så pass många nära vänner, riktiga vänner som verkligen bryr sig. Ingen av mina vänner har varit sviniga, ingen har gjort något för att medvetet eller omedvetet såra mig. Det är ovärdeligt.
-
Sen har jag även typ världens bästa pojkvän. Just nu bor han i Allingsås och vi är inne på vårt andra år av långdistans förhållande vilket är väldigt svårt då vi ses som mest varannan månad. Och förra året sågs vi 4 gånger på över 10 månader. Han gör mig sådär löjligt lycklig som det är i filmer och man trodde bara skedde i fantasier. Trots det gör han mig galen ibland och jag tar alltför ofta ut irritation på honom när det inte är hans fel. Men man kan inte bara få de bra delarna av någon person, utan man måste ta hela paketet. Jag älskar honom inte trots att han samlar på pokémonkort och konstiga kalsonger, utan jag älskar honom för det också.
-
Jag älskar språk. I alla fall då det är lätt, vilket det oftast är för mig. Jag har nu läst 7 språk, men mest bara på basnivå. Det är skitkul, men som sagt svårt att sätta sig in i många samtidigt. Jag har just avslutat Franska A-kursen och håller på med det sista i Finska steg 1-2 på Umeå universitet.
-
Jag brukade vara väldigt aktiv: slalom/snowboard, fotboll, ridning, allmän träning, vara utomhus, fiska etc, Men nu för tiden går det inte lika bra då jag har blivit diagnoserad med "typ" astma. Yes. Så jag har typ inte blivit diagnoserad med det. Dock tar jag medicin, och utan den skulle jag vara sängliggande med bröstsmärta så medicinen är bra. Men jag tar bara millimeter stora steg framåt så, det suger. Jag tänker börja försöka träna seriöst efter jul och håller tummarna att det kommer gå...
-
Mitt största fritids intresse är att sy. Och jag är tydligen väldigt duktig på det också. När jag syr känner jag lugn och oftast en så otrolig inspiration.
Det är då jag känner mig mest som mig själv. Det är faktiskt lite konstigt.

And it was raining cats and dogs out side of her window,

and she knew they were destined to become sacred road kill
Äntligen är min klänning till nyårs beställd. Efter några veckor med slutsålda produkter samt felstorlekar hoppas jag på att det äntligen är löst!

Vad har hänt annars då? Ja, jag har faktiskt blivit utmanad av min syster!

Trettio dagar = trettio inlägg
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – En sak ni inte vet om mig
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Mina syskon
Dag 07 – I min handväska
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Platser jag besökt
Dag 10 – Min första kärlek
Dag 11 – Min dag
Dag 12 – Min bästa vän
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Mitt rum
Dag 19 – Min barndom
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick 

Dock tror jag jag skulle köra på 60 dagar = trettio inlägg, alldeles för jobbigt om man ska köra det här seriöst och skriva varje dag. Så varannan låter rimligare!

Är det en bra idée? Någon ni skulle vilja läsa?

Life, ain't it great?

Jag hade tenta imorse och har tenta i morgonbitti. 
Mina popcorn blev brända.
Har inte fixat julklappar än.
Vi kommer troligtvis bara vara 4 stycken i min klass efter jul.
Min pojkvän har glömt bort vår skypedate och eftersom han lever i nocellphoneland får jag inte tag på honom.
Mina lungor vet inte längre hur det känns att vara utan problem/smärta

Men å andra sidan:
Gjort bort Franska A (om jag nu inte får U på någon av tentorna)
Om en vecka är finskan avklarad
Har en frukostdate den 19e
Om 12 dagar kommer Elias upp
Och om 13 dagar blir det julfirande på okänd ort.

Agingerbreadhousewithoutginger

Här kommer en bild på mitt pepparkakshus som efter många om och men blev helt okej :)

laisse de côté,

Imorse hade jag min presentation. Det känns bra att jag fick den bortgjord, även om det kändes som att jag stammade och att mina papper prasslade för att mina händer skakade. Men så farligt var det nog inte.

Jag ska snart fara tillbaka och ha utvärdering i ett annat ämne. Det är alltid lika kul att få veta alla fel man gör.
Sen tänkte jag fortsätta mitt pepparkakhus-byggande, jag stötte på lite problem tidigare... Eller ja, stora problem. 
Men taket är ihoplimmat nu så snart ska de vara på plats också!

Annars undrar jag om jag skriver om väldigt tråkiga saker... för jag får inga kommentarer längre. Men det kanske har att göra med att mitt liv just nu verkar gå ut på att ha tentor. När jag är klar med dem får jag väl rycka upp mig.

Jag vet vad jag önskar mig i julklapp

Ohyeah

It's like forgetting the word to your favorite song

Då jag ska göra en presentation om Regina Spektor på franskan tänkte jag bjuda på denna:

Jag ska strax fara, är dock inte så peppad på 3-4 timmars finska...


tis the season to be jolly,

Snacka om tragiskt när varken Elias eller Petus kunde texten till Deck the halls eller visste vad den hette...
På tal om jul är jag väldigt sugen på att göra ett kreativt pepparkakshus, men tid och pengar? Men det vore såååå skoj!
Idag fick jag mina kläder från Asos. Och ena klänningen var en stor besvikelse. Ingen dragkedja på det och en åtdragen dekor vid midjan. Totally impossible! Jag fick på mig den till armbågararna...  tragiskt med tanke på att det var storlek 36...
Så då kvarstår: Skicka tillbaka? Sälja på egen hand? Betälla en likadan i större storlek? Eller beställa en annan?
Tur att den andra klänningen var fin iaf!
Så om ni känner en liten person som vill köpa denna:
Tell me!

RSS 2.0